Valt inlägg:
Artikeln ställer sig helhjärtat bakom den förhärskande verklighetsbeskrivningen att alla problem i Mellanöstern beror på neoimperialism. Men mellanösternländerna har gott om interna problem, och den dominerande tendensen att externalisera problemen till sionism etc är inte det minsta bland hindren för positiv utveckling. Det saknas inte exempel på länder vars utveckling man skulle kunna dra lärdom av. Många öst- och sydostasiatiska länder vars moderna historia också färgats av västerländsk imperialism har lyckats resa sig av egen kraft genom omfattande reformprogram och ett starkt "developmental ethos". Sydkorea och Taiwan började alla som diktaturer men har blivit demokratier, och det var inhemska faktorer som drev på demokratiseringen. Efter koreakriget var Sydkorea ett av världens fattigaste länder, idag är det ett i-land och en demokrati. Alla dessa länder har bevarat sin kulturella identitet trots modernisering. Ändå verkar detta inte vara en inspirationskälla i Mellanöstern, kanske hade det varit annorlunda om Turkiet lyckats bättre än de gjort; Japans roll som förebild för de asiatiska tigerekonomierna går inte att underskatta, etc, etc. Övertygelsen om den egna maktlösheten gentemot omvärlden är inget framgångsrecept, tvärtom är det en självuppfyllande profetia man vinner mycket på att skaka av sig.
Ett meddelande kommer att skickas till ansvarig som besultar om inlägget skall tas bort, av vilken anledning vill du rapportera det här inlägget?