Valt inlägg:
Jag är verkligen glad över att se så mycket kloka och tänkvärda kommentarer i en och samma tråd.
Men jag tror inte det var bättre förr som jag anar att Ström försöker uttrycka - möjligen levde vi som var med då i en större aningslöshet än vi gör i dag - vi kunde kanske cabba av - eller njuta av andra nöjen som hänger samman med en allt annat än solidarisk världsekonomi.
Men även då då det begav sej fanns det röster som varnade för följderna av egoismens allt annat än solidariska framfart - så även för de miljö- och ekonomiska konsekvenser som oundvikligen blir en följd av ett liv utan ansvar.
Evolutionärt kommer en art som inte kan anpassa sej till sin miljö att gå under och lämna plats åt kanske bättre lämpade. Det ligger något både hoppfullt och tragiskt i den sanningen. Det tragiska är att veta sej själv vara av den arten - det hoppfulla - att livet med människans tillbakagång får en ny chans.
Möjligen är jag lite för pessimistisk, men samtidigt har jag svårt att inte se det som realism. Vi har ju intalat oss många gånger att människan alltid kommer på en lösning vilket ju också är sant - i vart fall att tillfälligt lappa och laga eller åtminstone skyla över de värsta bristerna.
Att ställa om den dysfunktionella marknadsekonomin med den fruktansvärda obalans den skapar både ekologiskt och socialt kommer att svida hårt och kommer att gå över många lik - och vad ska ersätta denna systematiska exploatering av allt exploateringsbart - varför är den fattige så fattig och varför blir den rike så förbannat rik? För att åter citera Pepps. Och varför skulle en fungerande socialism vara så förhatlig om den inte byggde på övermakt och tvång? Om namnet socialism får håren att resa sej så kan man ju tänka sej ett helt nytt och oprövat - var sägs om ANSVARISM ? Eller helt enkelt bara ANSVAR grundat på av nödvändighet betingad solidaritet och empati med allt levande - vilket jag föreställer mej är människans evolutionära möjlighet att undvika den förestående marknadsmässiga undergången i konkurrensens namn - vinna eller försvinna.
Vinna i detta fall skulle vara över kapitalets diktat och ständigt inlagda veto mot allt som inte ger räntabel lönsamhet.
Vad vi måste lära oss att se är att det verkliga värdet som inte tär på jordens tunna livsväv ligger i att dela mänsklighetens möjliga livskvalitet mellan alla i balans med de förnybara tillgångar som står människan och livet till buds.
Vetskapen att bollen ligger hos en allt annat än klok och intelligent mänsklighet gör att jag ser vissa skäl till tvivel, men inte till total hopplöshet - ibland sker under, ibland överträffar verkligheten även de vildaste drömmar.
Frid till er alla - det efterlängtade regnet har upphört - ut och jobba :-
Ett meddelande kommer att skickas till ansvarig som besultar om inlägget skall tas bort, av vilken anledning vill du rapportera det här inlägget?