Valt inlägg:
Och jag är med i ditt resonemang Aguirre - alla var en gång ett litet nyfött barn - ograverat av både tidens och eget vansinne. De flesta av oss klarar sej genom livet utan att bryta ihop eller att tappa besinningen helt och gå lös på sina närmaste och sin omgivning, men en och annan åker dit - och fler verkar det bli då livet inte tar så värst mycket hänsyn till våra svagheter - hur som med detta då den lilla bebis vi en gång var har slutat att vara gullig och rar har något hänt och det nya är de inlagrade erfarenheter som konfrontationen med verkligheten ger kommer att styra våra liv formerade efter den personlighet som vi föddes med - än vet inte vetenskapen hur man ska styra detta och oskadliggöra de potentiellt farliga innan skada skett, men dom labbar på - även med motsatsen - hur man ska kunna få hyggliga människor till monster att släppa lös på sina fiender - sorgligt nog är det det sistnämnda man lyckats bäst med...
Ett meddelande kommer att skickas till ansvarig som besultar om inlägget skall tas bort, av vilken anledning vill du rapportera det här inlägget?