Valt inlägg:
Bizon, värderingarna och principerna jag syftar på är eg få och relativt anspråkslösa. I värderingarna lägger jag hur vi uppfattar varandra. Istället för att se på varann som ett hinder eller ett mål som skall uppnås och gärna passeras så tror jag att vi behöver se på varann som tillgångar och i ljuset av ett ömsesidigt beroende. Med det menar jag att även om vi kan vara oberoende så måste vi inse att om vi hjälps åt, så åstadkommer vi ting som inte är möjliga var för sig. Vi är en droppe i havet men besitter alla samma egenskaper som någon nämnde. Vi är alla värda lika mycket och förtjänar vår plats här på vår hemplanet, lika mycket som någon annan. Med principerna menar jag att vi måste sluta tänka på endast vad som är bäst för mig men lägga till vad som är bäst för oss alla. Hur kan vi utnyttja allt vårt kunnande och erfarenheter för att gynna alla på planeten. Om vi slår ihop dessa ting så har jag svårt för att föreställa mig att vi skulle fortsätta leva våra liv som vi nu gör och utnyttja våra resurser på detta sätt. De flesta av dagens problem skulle blåsa bort över en natt bokstavligen, vilket jag är övertygad om. Och visst är det som du skriver att det inte alls är barnen som är problemet, inte ens en del av det. Däremot är det största problemet hur vi gång på gång söker nya saker att skylla på för att undvika det egentliga problemet. Vi har en nästan inbyggd förmåga att skapa bubblor av allt, nästan som vi vore konflikträdda. Men detta är i mitt tycke en del av illusionen.
Ett meddelande kommer att skickas till ansvarig som besultar om inlägget skall tas bort, av vilken anledning vill du rapportera det här inlägget?