Valt inlägg:
#2 Ja tillhör väl de som inte känner att det är lönt att ställa upp i diskussion nummer två då det visat sej att då det inte bassar så KLIP och inläggen är borta. Dessutom inser jag men inte du hur olämpligt det är att lägga ut så här personliga diskussioner till allmänt tyckande, särskilt då det skedda är så oavklarnat som det så tydligt är i ditt fall. -------- Först vill jag ändå fråga om det verkligen var ett "blodigt" handflateavtryck på telefonsladdens dosa i det fall du refererat till? Jag har inte den uppgiften - däremot att det fanns ett avtryck - vilket är en viss skillnad. Det är viktigt att hålla sej till fakta - både då du diskuterar det fall du själv är inblandad i och annorstädes. Var det ett blodigt handavtryck och dessutom offrets blod har jag svårt att tänka mej en friande dom även i en så rutten rättsstat som den svenska - och det oavsett hur rik man är. ----- Det med skuld då det gällde det mord som din son tyvärr gjort sej skyldig till handlar i mångt och mycket om som du även tidigare uttryckt din kamp för din son och kanske att på något sätt söka ett mildare synsätt på hans roll, kanske även din egen om myndigheter och "alla andra" inte heller handlat på ett ur omständigheterna rimligt vis. ----- Säkert är det mycket i din sons fall som de inblandade önskar både ogjort och gjort, men att anklaga den mördades pappa för att uttrycka sej som jag förstod olämplig i en sådan situation där hans dotter mördats med ett stort antal knivhugg och att hennes barn visade prov på att veta hur man dödade en människa det är knappast rätt väg att gå - mycket möjligt och till och med troligt att dina barns morfar inte gjort allt rätt, men vad vinner du egentligen på att torgföra hans skuld - och vad vinner vissa debattörer här på att låta påskina att det var för att tjäna en slant på sin dotters död som hennes pappa berättade en del av omständigheterna kring det som skett? Där har du verklig skamlighet! ----- Och så till frågan om hur jag eller andra skulle känna om något av våra barn skulle ha ihjäl någon så är den ju oerhört svår att svara på - men det är ju klart beroende på omständigheterna - skulle det vara i självförsvar skulle jag naturligtvis beklaga att det varit tvunget att det måste gå så långt men i övrigt stötta mina barn på alla sått som är möjligt - men skulle det vara ett mord av den natur som det handlar om i din sons fall så skulle jag möjligen försöka få mitt barn att förstå nödvändigheten av att för lång tid bli förvarad för att skydda honom själv och andra så att inte något sådant upprepas - särskilt då du säjer att han kanske inte själv förstår vad han gjort dej - och förstår han inte vad han gjort dej kan du inte heller begära att han förstår vad han gjort andra - men detta till trots behöver han kanske din kärlek,,, men vilken förmåga du har att ge en kärlek som hjälper honom vet jag inte,,, det skulle ju kunna vara att lämna grabben i fred, likväl som det skulle kunna vara att göra allt som står i din makt att hjälpa honom till full insikt och att i slutänden då han friges ta konsekvenserna av vad som skett ----- och för att upprepa det jag tidigare sagt - det är knappast att pracka på sej själv på sina barn, men däremot försöka vara ärlig den dag dessa barn eventuellt vill ta kontakt av egen vilja. Små barn glömmer, och vad jag personligen skulle önska dessa ungar är att få glömma och slippa bli påminda om vad som skett, och ha turen att bli omhändertagna av människor som kan ge den kärlek dom behöver.
Ett meddelande kommer att skickas till ansvarig som besultar om inlägget skall tas bort, av vilken anledning vill du rapportera det här inlägget?