Rapportera inlägg

Valt inlägg:

Inger #11 Du menar alltså att manligt tänkande skulle vara mer som Hamlets i hans stort betraktande fråga "Att vara eller icke vara" som ju helt separerar dessa materiella tillstånd i en aktiv vetskap och logik om att det sistnämnda utesluter det första åtminstone för egen del. Huruvida då det kvinnliga tänkandet skulle vrar särskilt "ofelianskt" i den meningen att livet på ett mer transcendent vis skulle uppgå i döden som någon sorts vara bortom det tingliga i väntan på uppståndelsen kan jag nog tycka inte är så särskilt utmärkande för just kvinnor - hela den patriarkala religiositeten utmejslad till kristendom har ju ändå offret det egna eller undersåtars som bärande moralisk princip. Att sedan det är mest kvinnor som går in i väggen i modern tid och därmed lägger sej platta för övermäktiga krav och flest män som väljer det lyckade självmordet som lösning där begreppet "hellre fly än illa fäkta" mer slutgiltigt omintetgör det vanligen i sammanhanget kvinnliga svekets fortsatta verkan då ju ingenting annat än döden tycks kunna sätta stopp för det - kvinnans eller mannens död, bara att välja. I sverige nu 2000-talet ligger manliga självmördare 15 år och äldre på ca 1000 män per år. Män som mördar kvinnor är något färre kanske 20-30 stycken per år. Många kvinnor har inte upplevt något annat födelseögonblick än det samma som de flesta män upplevt. Många tidigare suisidala kvinnor som innan de gav livet åt egna barn upphörde med denna benägenhet då dessa blev mödrar - alltså därför att deras liv fick ett värde i förhållande till sin avkomma - inte i förhållande till sin eventuella andliga tro som tidigare åtminstone kulturellt vilade på den vanligen kristna värdegrunden. Men visst - med ett nyfött barn i famnen kan väl vem som helst få en släng av livets storhet och dess outgrundliga natur, även som far. Nej jag är inte så benägen att tro att det är någon större könslig skillnad beträffande benägenheten för andligt religiös underkastelse - snarare förväntningar av kulturell natur - men än mer som Inger slutligen pekar på, den personliga mognaden där enligt mej mognaden utgörs av en mer avklarnad syn på livets realiteter än benägenhet för religiös hängivenhet.

Ett meddelande kommer att skickas till ansvarig som besultar om inlägget skall tas bort, av vilken anledning vill du rapportera det här inlägget?