Valt inlägg:
Eftersom jag är ateist, eller åtminstone agnostiker, så har jag ingen direkt åsikt om "andlighet". Men om man pressar mig så säger jag väl att det är vårt inre själsliv som är "andlighet". Religiositet handlar om att anpassa sig till normer uppställda i ett system som omfattar andlighet fyller andlighet med visst bestämt innehåll, kanske samt förhållningsregler i den materiella världen. En gång överställda sekulära lagar, men idag i moderna stater underställda desamma -fast dessa i mycket stammar just från religiösa regler, vilkar stammar från mer allmängiltiga uråldriga sociala regler och tabun. Religositet är kanske ett sätt att föra samman den materiella världen med den inre andliga världen, samt uppnå värdegemenskap även i den inre andliga världen. Personligen känner jag inget behov för en sådan omfattande och kontinuerligt pågående till skillnad mot formativ under barndomen extern styrning av mina åsikter och värderingar. Mycket utlagt -hoppas det hade någon relevans till frågan!
Ett meddelande kommer att skickas till ansvarig som besultar om inlägget skall tas bort, av vilken anledning vill du rapportera det här inlägget?