Valt inlägg:
#26 Ja Aguirre det kan vara din "inre förtryckare" som får dej att avhålla dej från en del handlingar som knappast är särskilt uppseendeväckande om vi lyfter av normalitetens kontext. Hur märkvärdigt är det egentligen att masturbera? I denna stund är det tusentals människor som ägnar sej åt dylikt, ser man till antalet över dygnets timmar så inser man att det är tämligen normalt - det som kompliserar det hela är offentligheten, men sådant är nog mest en fråga om vana. Att älska offentligt brukar i dag inte ge upphov till så förfärligt mycket rabalder om man sköter det lite snyggt - för en tid sedan var det otänkbart för en kvinna att gå i kyrkan med bart huvud, en man däremot skulle ta av sej hatten. Allt en fråga om underkastelse. Samma sak då det gäller den normaliska kontrollen av våra könsliga drifter som i samhällskontexten gjorts till någon sorts perversion. Trevligt att du i alla fall är så pass hoppfull att du tänker dej att vi någon gång i framtiden inte fattar vad foglig och stukad betyder - det ser jag fram emot. Och beträffande att åka spårvagn med mej - du behöver troligen inte oroa dej - inte för att jag skulle backa beträffande eventuella utsvävningar av Hbt-karaktär om lust och känslor kommer från djupet och inte bara för syns skull, men då jag varit inblandad i den typen av utlevelse har det varit tillsammans med löpska pumor lika hejdlöst ovilliga att låta konventionen styra brunstens levande nu som jag själv - må så vara att det skett med aningen av finkänslighet, och hitintills har vi inte blivit kastade av spårvagnen eller jagade ur stadsparken eller antastade på annat sätt - jag kan bara konstatera följande - folk har i allmänhet annat för sej än att ta notis om vad andra har för sej, och om dom någon gång gjort det så har dom för det mesta varit diskreta nog att endast delta med ett leende...
Ett meddelande kommer att skickas till ansvarig som besultar om inlägget skall tas bort, av vilken anledning vill du rapportera det här inlägget?