Valt inlägg:
Jag gör nog en annan analys av sossarnas nederlag - dör för övrigt Göran P ingår som statuerade exempel. Jag ser den megaegoistiska trenden "sköt dej själv och skit i andra" som gjorde sitt senaste inträde sverige via amerikaimporten "new age" under senare delen av nittonhundratalet. Självförverkligande och konkurrens stod högst upp på dagårdningen. Hur mycket kärlek en människa var värd var direkt avläsbart mot den mängd pengar en person kunde dra till sej pengarkärlek. Entreprenörskapet där alla och en var förväntades vara ett litet enmansföretag utan fack och försäkringar som via vassa armbågar och underbud samt en krass syn på medmänniskan som i det närmaste enbart en potentiell inkomstmöjlighet vilken man kunde tillräkna sej med allsköns hokus pokus utan vare sej substans eller verklig effekt. Märkligt vad tyst det blivit i världen om diverse initierade gurus healingmetoder som även kunde sändas över stora geografiska avstånd, och andra amatörpsykologiska skolor där en stunds flåsande som klient kostade från ett par hundra och uppåt som en bisittare med en halvårs kurs kunde kamma in. Förelöparen som långt ifrån alla tog varning av var Hubbards saintologer - efterföljarna förefaller hela kadern Reinfeldt ha gått ut som mönsterelever medan de mer ideologiskt trogna sossarna bitit sej fast i det allt mer urvattnade begreppet solidaritet. Lite intressant nu det som händer i eu där man i den modernare formen av solidaritet låter förstå att man inte kan låta det ena eu-landet efter det andra gå i putten och därför i det än en gång missbrukade begreppet "solidaritetens namn" rent av slåss om att till höga räntor låna ut en massa pengar till de nu hittills drabbade länderna. Förut var det bara dessa solidariska lånen till de så kallade u-länderna som genererade storkovan till västvärdens banker - den affärsidén var tydligen så kurativ att den även kan provas nästgårds. Man kan ju bara som ett litet tankeexperiment fundera över om amerikanarna haft ett begrepp som "delaktighet" att exportera och att det begreppet betydde att "vi" är vårt samhälle - ett samhälle som behöver oss var och en för sitt förverkligande - ett samhälle där ingen lämnas utanför och vi alla delar på jobbet - inte på grund av samhällets institutioners betalningsförmåga utan på grund av insikten att för att något ska vara värd namnet samhälle måste alla vara tillfredsställande involverade, delaktiga och angelägna om att detta vårt samhällsprojekt ska bli bättre - insikten att begreppet är ett alltför magert ord som behöver expanderas - samhällssocial lönsamhet betyder inte företagsekonomiska storvinster men god livskvalitet åt de som bygger samhället - dvs. varje samhällsmedlem,,, åt var och en/till var och en, osv. I det fallet kommer även BNP behöva omdefinieras - det nya begreppet BNT- Bruttonationaltillfredsställelsen kan i ett mer utvecklat samhälle komma att betyda "det under året uppnådda mervärdet i hur nöjda vi samhällsbyggare är med vår insats och dess resultat i fråga om att vi alla mår bra"...
Ett meddelande kommer att skickas till ansvarig som besultar om inlägget skall tas bort, av vilken anledning vill du rapportera det här inlägget?