Valt inlägg:
Märkligt att denna artikel inte fått större genomslag i debatten. Att den mest lämpade ska ha jobbet är logiskt, men inte enkelt - mänsklig basstruktur har en gång genom reproduktionsdifferentierade kroppsfunktioner dikterat arbetsfördelningen, men detta upplevs nu som otidsenlig då fokus för mänsklig existens flyttats från liv och överlevnad till effektivast möjliga monetära lönsamhet. Omstruktureringen av den könsindelade sysselsättningen har genom historien alltid skett om så varit nödvändigt vilket visat att kvinnan varit överlevnadsmässigt väl lämpad att även bära mannens bördor i tider då det inte funnits tillräckligt många män att sköta den uppgiften. Krig och fälttåg, samt andra vansinnigheter som pilgrimsresor och upptäcktsfärder över haven har ju den olägenheten att attrahera fler män än kvinnor - vilket även det på senare tid fått en större skara kvinnliga efterföljare vilket gör att en utvärdering i dag kan göras av "kvinnans inverkan på armen" och borde snart ligga på politikernas bord, om inte i sverige så i usa där erfarenheterna av redan läckta uppgifter inte är odelat positiva, snarare tvärt om. Vad som händer i det övriga arbetslivet och i styrelserummen är troligen inte heller per automatik helt bra - diskrepansen mellan den amerikanska och den norska könsfördelningseffekten på respektive börs tyder på det. Kön är som bekant inte bara en biomekanisk företeelse som i det mänskliga beteende av olika skäl och lite överdrivet kan tyckas fått alltför stor betydelse även i nutid trots att de flesta uppgifter i samhället lika bra kan utföras oavsett biologisk könstillhörighet - den mentala könstillhörigheten är däremot en annan och betydligt svårare nöt att knäcka. Beträffande könskvotering handlar det om vem/vilka som önskar denna kvotering. Är ambitionen att fördela könsrepresentationen inom alla samhällets områden i tron att samhället skulle bli bättre för mänskligt liv kan ju det tyckas vällovligt - men handlar det om att rubba könsmaktsordningens strukturer bara för sakens skull eller för att uppnå en konstruerad rättvisa av samma skäl så kan det nog tyckas tämligen enögt könsfixerat. Frågan är vilka politiska drivkrafter som pläderar för kvotering - vilken ideologi som dikterar kriterier och villkor. Låt säga att vi har två kandidater med samma formella meriter för en vakant post, men med olika biologisk könstillhörighet. Arbetsplatsen är i övrigt till 100 besatt av den ena av dessa båda könskategorier - vad göra? Möjligen skulle en aning mer av det ena eller andra könshormonet kunna trigga prestationsnivån hos den tidigare homogena könskategorin, men utfallet behöver inte nödvändigtvis ge ökad produktivitet - arbetsro och etablerade kamratstrukturer skulle kunna brytas med allt annat än produktivitetsökning som följd. Intriger och konkurrens skulle kunna äventyra lönsamheten för hela företaget. Jaha,,, men finns det andra värden än effektivitet och kapitalvinster som motiverar en jämnare fördelning mellan män och kvinnor på alla samhällets poster? Ja,,, jag kan tänka mej en väsentlig - basen för urvalet av den mest lämpade personen på aktuella poster bräddas från halva befolkningen till hela - och så slipper vi den här trista och improduktiva gendrifieringen - kampen mellan könen.
Ett meddelande kommer att skickas till ansvarig som besultar om inlägget skall tas bort, av vilken anledning vill du rapportera det här inlägget?