Valt inlägg:
Hur skall de rika dela med sig, hur gör Mankell?
Karlsson framställer entreprenörer som skapar jobb som snikna och fast i honungsfällan. Det senare kan vara rätt men är en förutsättning i dagens Sverige för att vi har de företag vi har. De som arbetar mycket bör hyllas i stället för att ifrågasättas.
En småföretagare måste arbeta minst åtta timmar om dagen. Övrig tid måste ägnas åt marknadsföring, personalpolitik, bokföring, anbudsräkning och försöka hålla sig uppdaterad i förändringar inom yrke och lagstiftning.
De som jobbar som galningar är folk som driver företag eller är djupt engagerade i sina arbeten. De betalar redan värnskatt. Ett sätt är att de ger gåvor till välgörenhet eller jobbar mindre. I det senare fallet blir fler arbetslösa.
Med Karlssons syn är det ett problem att fler fått det bättre med hårt arbete. Det verkliga problemet är att inte alla ökat sina inkomster och det kan man inte lösa med skattemässig omfördelning. Landet redan har ett av världens högsta skattetryck.
Ett problem i Sverige är att vi har för få personer med kapital. Ohly vill ju beskatta alla förmögenheter över två miljoner kronor, bostaden inräknad. Därför finns det inga som som kan investera i t ex nya fabriker för solpaner och dra nytta av den forskning staten varit med att bekosta. Produktionen förläggs därför utomlands, som i Tyskland när det gäller solelpaneler. De stora fonderna styrs av kvartalsekonomi och ekonomer som inte är entreprenörer. De flyttar pengar mellan olika konton men satsar sällan i nya företag för de saknar den kompetensen.
Ett meddelande kommer att skickas till ansvarig som besultar om inlägget skall tas bort, av vilken anledning vill du rapportera det här inlägget?