Valt inlägg:
#8 Känner att jag vill ge Isabel lite stöd här. Det är en ganska stor skillnad i hur lätt det är att fixa ett arbete för 30 år sedan och hur det är idag. Innan jag blev 30 tror jag inte att jag sökte ett arbete , utan det räckte med att slå en signal och fråga om det behövdes folk, vilket det nästan alltid gjorde. Gick rätt in i byggbranschen t.ex. utan någon utbildning och jobbade sedan flera sommrar som rörläggare. Det tog 2 dager efter jag muckat från det militära så var jag fast anställd vid postverket. Så är det inte längre. Dottern sökte jobb som en iller, goda betyg och goda referenser. Till slut fick hon ett jobb som säljarer på rak provision,efter de första veckorna hade hon inget sålt sedan gick det bättre, men hon visste inför varje pass inte om hon skulle få något alls. ////Slutligen, vi kan raljera om ungdomsarbetslösheten, men det är att binda ris åt oss själva, därför att ju färre det är av ungarna som får arbete och ju senare i livet de får arbete ju sämre blir pensionerna.
Ett meddelande kommer att skickas till ansvarig som besultar om inlägget skall tas bort, av vilken anledning vill du rapportera det här inlägget?