Rapportera inlägg

Valt inlägg:

Oavsett om artikeln varit införd tidigare så är den i så fall uppdaterad nu :- Hur ofta upprepas partiernas vallöften vart fjärde år - tidigare vart tredje. Frågorna är ju trots allt aktuella tills dom fått sin lösning. Oavsett vad man tycker om sverigedemokraterna så kan man ha en del synpunkter på hur invandringen sköts som enligt mej möjligen blivit bättre, men fortfarande har mycket övrigt att önska. Att någon form av reglering är nödvändig tror jag som sagt är nödvändig - men att för den skull anse att helt vidrigt inhumana beslut fattats och fattas av de myndigheter som sköter det hela borde inte tolereras. En hel del uppmärksammade fall där våra myndigheter med stöd av svensk lag brutalt avvisat personer med stort hjälp och skyddsbehov från ett möjligt liv i landet pekar på att något fundamentalt mänskligt gått förlorat i hanteringen eller möjligen att vi som medborgare inte har några högre medmänskliga ambitioner än så utan att skämmas. ----------- En annan sak - vilket man också måste ha förståelse för är att folk som av olika skäl fått erfara konsekvensen av det inkapabla omhändertagandet av de flyktingströmmar som den ekonomiska världspolitiken och exploateringen av jordens resurser fört med sej - inte längre har tålamod att bara åse eländet och hålla käften. Kanske blir då små problem stora och nyanserna uteblir och risken att frustrationens sparkar riktas mot en redan drabbad syndabock blir uppenbar. ---------- Tyvärr spirar ett ömsesidigt förakt mellan infödingarna och de som jagats hit av mänsklighetens galna villkor. En och annan anser sej orättvist behandlad, en och annan får uppleva att välvillighetens systematiserat mekaniska undermålighet då orden tömts på innehåll och svaret på all viljas längtan att få leva är "förvaring". Att drömmen som blåsts upp av mången lögn i fjärran land och de som haft en chans betalat mycket för att nå tvingas inse att dom visserligen inte kommit ur askan i elden men till det som kanske värre är - ur askan av sitt ursprungsland till ensamhetens frusna själars land där vägen ur utanförskapets fasor heter jobb och sysselsättning - och värdet på envar är den skatt vi får betala eller även stundom slipper. Så vad göra då det eftertraktade är en bristvara "antrepanera" dej ur din själsliga vånda - jobba mera, slit din verkande kropp till ett såll där vårt skammsna lilla jag kan smita ut bakvägen - eller jaga alla satar åter till flykten som hotar sysselsättningens religion och vår exklusiva rätt att "fara väl"...

Ett meddelande kommer att skickas till ansvarig som besultar om inlägget skall tas bort, av vilken anledning vill du rapportera det här inlägget?