Valt inlägg:
George #8 Nej avsikten var egentligen inta att raljera, snarare då att under viss tidsbrist så enkelt som möjligt peka på det mönster av fördomar och förtal av manlig homosexualitet som grabbar nära nog får med modersmjölken - bara attityden och det förakt som manlig homosexualitet stämplas med i folkmun, skolgård, arbetsplatser och i idrottssammanhang räcker för att traumatiskt vaccinera nästan vem som helst mot eventuella homosexuella känsloyttringar. Detta i sin tur innebär att då en homosexuell man inser sin läggning blir ofta detta så känsloladdat och komplicerat att dennes värld nära nog rasar samman. Samma sak med manlig bisexualitet - många som upptäcker det draget i sin personlighet blir dödsförskräckta och gör till att börja med allt för att undertrycka sådana känslor. Jag har även noterat att tjejer mer öppet talar om sina homosexuella erfarenheter medan de flesta killar som haft sådana vanligen inte gör det. Jag vill påstå att begreppet "grundskräck" som kanske är ett dåligt valt ord i första hand beskriver ett kulturellt fenomen. Kan ju säga att jag sett yngre män i andra kulturer uppvisa betydligt mer ömsinta uttryck dom emellan och även mindre kroppsdistans i vardagen liknande den som år vanlig bland tjejer har här. Att gå hand i hand eller med armarna om varandras axlar under förtroliga samtalspromenader är i princip otänkbart för grabbar i vår kultur, men inte för tjejer.
Ett meddelande kommer att skickas till ansvarig som besultar om inlägget skall tas bort, av vilken anledning vill du rapportera det här inlägget?