Valt inlägg:
#15 Ja var tog dom vägen? Kanske dom först måste definieras. Har du någonsin sett "det manliga manifestet"? Jag har inte sett det sannolikt därför att det aldrig kommit till stånd. Vist ett och annat problematiseras av den feministiska rörelsen som då mest kommer som kritik - skulle vilja se denna kritik tolkad från ett manligt perspektiv. ------------ Alltså först och främst en undersökning och statistisk sammanställning av upplevelsen av att vara född som man för tjugo år sedan - trettio, fyrtio osv. Samma undersökning bland män i motsvarande åldrar fast då med frågeställningar i stil med - hur upplever du kvinnors attityd till dej som man? men främst skulle en analys av den kapitalstyrda arbetsmarknadens konservativa inställning till "lika lön för lika arbete" har kunnat hålla det rättmätiga kravet stången - och de psykologiska effekter som hindrat kvinnor och män att gå med på en så uppenbar orättvisa mitt framför ögonen på alla. Samma sak när det gäller det jag pekat på tidigare - hur kommer det sej att andra kvinnor och män så tyst åser det vanligaste skilsmässoförloppet - Att kvinnan får huvudansvaret för barnen och mannen vanligen visas på dörren. Tack och adjö - underhållsbidraget emotses punktligt var månad! Tack och lov har det blivit viss förändring vilket som jag sa har med att mansrollen har förändrats - vi män har fått ett annat deltagande i familjelivet, vi tar ut pappadagar, vi deltar i skolmöten och kvartssamtal, vi inte bara leker en stund med ungarna på kvällen och delar ut godnattpussen vi ansvarar för deras vardag på ett mer närvarande sätt nu än tidigare och allt detta utan att förlora vår manlighet. Dessutom utan att göra så mycket väsen av det. Vi kan byta däck på bilen, krama både ungar och käring, vi kan diska, tvätta och städa. Vi kan bygga hus och för fartyg över haven. Vi kan gråta, skratta och bli förbannade samt visa ömhet och avsky. I princip kan vi göra samma sak som den "nya kvinnan" om vi tillhör de män som inser att det är inte märkvärdigare att vara man än vad det är att vara kvinna - så när som dedär med att föda barn vilket inte heller det är så märkvärdigt - det har däggdjurshonor gjort i alla tider - förvisso ett litet under i sej och jag gläds med varje lycklig förälder - därmed inte sagt att det ska göras så stor sak av det för den sakens skull - i praktiken sprutar det ju ut ungar hela tiden om man ser det i stort - vilket ju också är ett problem som på inte vis kvinnan enbart ska lastas för - det är ju en naturgiven samverkan mellan kvinnor och män som är orsaken till den processen...
Ett meddelande kommer att skickas till ansvarig som besultar om inlägget skall tas bort, av vilken anledning vill du rapportera det här inlägget?