Valt inlägg:
Banestyret, jag har redan svarat dig med att jag inte håller med dig. Exempelvis så skrev du att anonymiteten gör det mer öppnare, och jag har skrivit att jag inte håller med dig för det blir mer slutet. Det här har du ju helt missat tydligen, fast jag skrev rätt mycket om det.. Att skriva brev istället för att ringa och mötas i verkliga livet, det är innebär mer avstånd - mer distans - från den man diskuterar med. Mejl är ju en form av brevskrivande, dock en slarvig form. Man kan kalla det mer för replikskiften i notisform än brev "på den gamla goda tiden". Visst kan det ha sina fördelar ibland, men inte för diskussioner i forum och dessutom anser jag inte det vara en fördel med anonyma brev. Det blir som en smygis som lägger ett anonymt hatbrev i ens brevlåda och sedan smyger iväg. Kan man inte ta diskussionen face to face så står man inte upp för det man skriver och står man inte upp för det man skriver så är det meningslöst. Dessutom har jag redan skrivit att man kan göra undantag för de som lever i skyddad identitet, men för vanliga Svenssons - som jag skrev - så ser jag fortfarande ingen mening med anonymitet i diskussionsforum om diskussionerna ska vara seriösa. Så jag håller inte med dig om de exempel du tar upp. Tar vi detta med det du kallar för "positiva effekter" så håller jag inte med dig för jag menar att det blir tvärtom som du skriver. Det skrev jag ju redan. Du talar om öppenhet, jag talar om distansskapande genom anonymiteten. Du talar om att komma närmare människor, och jag talar om att det just kan ske är man använder sitt riktiga namn och sin egen identitet. Om man går ut på stan och möter människor i verkliga livet under pseudonym, skapar det närhet och öppenhet? Om man inte ens kan vara öppen om vad man heter, då blir det ju ingen verklig öppenhet och närhet! Då håller man en mur. Du skrev " N�tet �r enda st�llet d�r det finns hopp att tr�nga igenom rustningen" och då denna rustning är pseudonymer och anonymitet så står hoppet genom att använda sitt riktiga namn. Det är bara genom att använda sin riktiga identitet som människor kan mötas på riktigt. Kör man via en avatar så är det avatarerna som möts, det blir fejk och illusion. Under en pseudonym kan du skriva vad som helst och inget behöver vara sant. Du kan påstå att du tycker si eller så, men det behöver inte vara sant. Du kan bete dig precis hur som helst och inget behöver vara sant. Men när man använder sin riktiga identitet, då får man ett incitament för att känna in vad man tycker och tänker och står för och om man verkligen kan stå för det face to face, då blir det man skriver mer sant och verkligt. Man går från fantasin till verkligheten. Från fejk-personer till verkliga personer. forts...
Ett meddelande kommer att skickas till ansvarig som besultar om inlägget skall tas bort, av vilken anledning vill du rapportera det här inlägget?