Valt inlägg:
Jocke S: Överlevnad för med sig att vårda liv, skydda liv, vara för liv och därmed vara emot tagandet av liv. Moral blir en intellektuell diskussion om godhet och ondhet. Jag anser det vara en naturlig strävan att vara för överlevnad och den strävan fanns innan begreppen godhet och ondhet var uppfunna. Att ta ansvar för sina handlingar är inte en fråga om moral, moral handlar om gott och ont och dömanden. Att ta ansvar för sina handlingar är att se handling x ger konsekvens y. Om det är gott eller ont är en annan diskussion och där är det så många parametrar innehållandes subjektivitet, kultur och så vidare vilket leder till en hög grad av individualitet och då kan diskussionen hållas på i all oändlighet. Exempelvis - det som anses moraliskt i ett land kan vara omoralisk i ett annat och från ett universiellt perspektiv - vem har rätt och vem har fel? Eller har båda rätt eller har båda fel och vem är det som bestämmer det? Moral utgår mycket från det normativa i ett samhälle, men det som är normativt för samhälle x kan vara icke-normativt för samhälle y. Det blir alltså evighetsdiskussioner av det och från ett universiellt perspektiv menar jag att det inte finns moral. Naturen är varken moralisk eller omoralisk, den är. Grunden för detta varande är kärlek och kärlek är ingen moralisk fråga utan ett naturligt grundtillstånd. När vi gör saker av kärlek så ger vi liv. Det är varken moraliskt eller omoraliskt att vara i kärlek och handla i kärlek, det är bara något som är för det är det mest naturliga vi har i oss. Däremot så är det många som handlar utifrån något annat för de har inte kontakt med sitt innersta varande, utan handlar efter intellektuella idéer och konstruktioner. Tar vi Gudrun som exempel, var det moraliskt eller omoraliskt att bränna upp pengar? Det beror ju på och vem bestämmer det? Finns det en universiell moral som säger att det var fel eller rätt, eller finns det en individuell moral som säger att det var fel eller rätt? Eftersom hon gjorde det så säger ju hennes moral att det var rätt, för annars hade hon inte gjort det. Medan en annan persons moral säger att det är fel och då är man kritisk och anklagar henne för att vara omoralisk. Vem har rätt? Gudrun anser att hon har rätt för annars hade hon inte gjort som hon gjorde, kritikerna anser att hon har fel för det är därför de kritiserar henne. Min enkla fråga är - blev någon dödad? blev någon skadad? blev något liv drabbat? Inte? Vad spelar det då för roll om hon brände upp pengarna eller köpte en annons i DN istället?
Det blir bara ett intellektuellt tjaffsande om vem som har högst moral och det är något som jag personligen inte känner för att ägna min energi åt. När liv drabbas eller skadas, då ägnar jag gärna min energi åt det. Men pengar som brinns upp eller inte - siffror på en papperslapp - jag beklagar, men jag säger varken hon gjorde rätt eller fel. För mig finns det annat som är viktigare att ägna min energi åt än att bedöma hennes handlande. Så jag är varken glad eller ledsen för hennes beteende, är faktiskt rätt likgiltig, men det är intressant se att människor reagerar så mycket för tilltaget. Jag har ingen åsikt om tilltaget, mer än att det var intressant.
Ett meddelande kommer att skickas till ansvarig som besultar om inlägget skall tas bort, av vilken anledning vill du rapportera det här inlägget?