Valt inlägg:
GunnarL #75 Jodå jag förstår din lycka och egentligen skulle jag väl gratulera mera verbalt än vad jag uttryckte, min grundhållning är förvisso något av omtanke och önskan om välgång inom ramen för en god gemenskap för allt liv - men barn och barnbarn intar förståss en särställning just genom deras omedelbara närhet i vår kärlek. Men som du säger så vet man aldrig hur det går trots alla goda förutsättningar. Jag brukar slås av den tanken emellanåt att även en riktig buse en gång var ett litet knyte - och så långt går tanken av sej själv, men när jag vill fortsätta med - i sina kärleksfulla föräldrars omvårdnad, så går det inte därför att just den förutsättningen är inte allom given,,, ibland går det bra i alla fall konstigt nog,,, vilket är ett under det med.
Ett meddelande kommer att skickas till ansvarig som besultar om inlägget skall tas bort, av vilken anledning vill du rapportera det här inlägget?