Valt inlägg:
anonymt inlägg #80 Nu låter du åter som samma arroganta skitstövel jag känner sedan tidigare. Varför var energin 8.4 ggr större än som kunde upptas av strukturen? Den hade inte fått ökad massa. Alltså måste det ha berott på hastigheten hos den nedfallande överdelen och på den efterföljande uppbromsningen. Eller hur? För någon belastning på underliggande struktur kan det inte bli tal om innan någon form av uppbromsning sker. Eller har du andra idéer om det? Det måste också vara så att belastningen som uppkommer är helt avhängig av både hur snabbt massan faller och hur hård uppbromsningen är. När du skriver : "Energin i de nedfallande massorna var 8.4 ggr större än den energi som kunde upptas plastiskt av strukturen."
Så borde du veta att detta beror på massan och hastigheten hos det som faller i kombination med snabbheten i inbromsningen. Inbromsningen vid en krock beror på hur styva bitarna är som krockar. Därför är det mycket avgörande vad som tar upp krockvåldet! Om du har en annan förklaring till att de ca 15 översta våningarnas tyngd ökar så dramatiskt att de överstiger det oskadade tornets bärförmåga med en faktor 8,4 än hastighet och inbromsning i kombination så är jag idel öra. // Angående att buckling och knäckning är samma sak så bollar jag den frågan vidare till Torsten Höglund, Prof em Stålbyggnad, KTH - så kan du ju tala om för honom vilken tönt han är som inte fattar det allra enklaste. Citat ur en av hans skrifter: "Alla dessa egenskaper påverkar bärförmågan med hänsyn till buckling, knäckning, vippning och plasticering."
Ett meddelande kommer att skickas till ansvarig som besultar om inlägget skall tas bort, av vilken anledning vill du rapportera det här inlägget?