Valt inlägg:
#49 Jag delar som redan visat i ett tidigare inlägg de åsikterna också; att 1 majoriteten prostituerade/sexarbetare måste förmodligen anamma ett visst tänkande för att distansiera sig till hur de försörjer sig. 2 att majoriteten mycket väl kan ändra åsikter med åren, och förmodligen gör så. Det styrande i det hela med min ringa förståelse; är pengarna, försörjning eller få råd med det där extra, bekräftelse inte nödvändigtvis av kunderna men av omgivningen att kunna vara en god konsument. Jag tvivlar tex på att vi ser många exempel av rika kvinnor eller män som prostituerar sig för den sexuella njutningen i sig. Därför förstår jag också om man reagerar på artikeltiteln. Tyckte ändå att artikeln väckte intressanta tankar. Det vore farligt att tro på myten om den glada horan men det är lika missvisande att tro att alla prostituerade är offer, och att inte många själva gör sina val. Även om jag tillhör dem som tror som du George att när "smekmånaden" lagt sig och verkligheten kommit i kapp att många får svåra tankar att tampas med. Då spekulerar jag dels till en viss grad, men tänker själv på meningslösheten som jag själv känt i yngre dar med one-night stands där man velat trycka ner andra känslor och till en viss mån säkert sökt bekräftelse. Hur man målade upp motiv för att kunna fortsätta på samma sätt för att med tiden känna av just det där självföraktet du tar upp, George. I slutändan vill varje människa respektera sig själv och bli repspekterad, det behöver inte bara handla om prostitution. Sedan var tröskeln för självrespekt går är individuellt det med, och folk får sätta sina egna gränser. Men min personliga åsikt är att det krävs ett särskilt starkt psyke för en frivillig karriär som prostituerad liksom en genuin insikt i ens egna sexualitet, och förhållningssätt till en dömmande omgivning, liksom en framförsikt som jag tror väldigt få prostituerade besitter. Tvärtom, att många kommer in i det livet, som ett snabbt alternativ till kortsiktiga lösningar, som ekonomi, att man tröttnat eller inte längre tror på monogami och tänker att då kan man lika bra, osv...Och att man så småningom kanske fastnar i det och målar upp en bild av sitt val för att antingen stå ut med det livet, eller för att man inte kan annat, alternativt inte är beredd att jobba 40 h i veckan när när man kanske kan uppnå samma månadslön på avsevärt kortare tid. Jag tänker lite som du, George, tror inte heller på prostitution som ett sunt livsval.
Ett meddelande kommer att skickas till ansvarig som besultar om inlägget skall tas bort, av vilken anledning vill du rapportera det här inlägget?