Valt inlägg:
Det bådar inte gott att "må sjukt bra" - men å andra sidan är det inte annat än vad jag förväntar mej - det är nämligen sunt att bli sjuk i en sjuk värld. Det dyker upp så många teorier och förklaringsmodeller till livet och framför allt vårt välbefinnande - eller snarare brist på. Detta med "kasam" som ett samlingsbegrepp för livsbasen är intressant. "Begriplighet" kan ju vara svår att nå om man försöker förstå något av livets obesvarade frågor - vad eller vem har förorsakat detta helvete som jordelivet synes vara. Hur "hanterar" vi de i grunden ohanterbara livskrafter som sedan urminnes tider förorsakat det lidande som livet huvudsak består av. Och slutligen hur konstruera den "meningsfullhet" som skulle kunna ge oss alibi för att överhuvudtaget lämna sängen? Jag håller med om att jag gav "kasambegeppen" en dyster touch, men det är inte utan orsak. För de flesta varelser på jordens yta är inte livet ett paradis och därför får man nog först tagga ner eventuella förväntningar så att dessa stämmer med realiteterna. Ser vi på den natur vi är en del av så går livet i huvudsak ut på att födas, växa upp, fortplanta sej och dö så att den lekamen man dragit på sej under processen kan bli föda åt de efterkommande i denna ständiga recykling. OK - så långt kan kanske alla se en viss "begriplighet", men kanske en och annan störs av frågan vad det är för mening i det? Alltså "kasammeningsfullheten"? Finns det en mening eller måste den skapas? De religiösa har ju så länge dom knallat runt och gnagt på andras ben ständigt försökt konstruera en gud som har en ide med sin skapelse som möjligen skulle kunna ge en mening åt lidandet - jag är dock av den uppfattningen att dom inte lyckats med annat än att skapa mer lidande - även om många tror att religioner och tro fört en del gott med sej så är det mycket som tyder på att en summering av de religiösas onda och goda kreationer utfaller med en kraftig övervikt för det onda. Frågan är om detta begrepp "kasam" skulle kunna ge en friskare och därmed lyckligare mänsklighet? Svaret är helt säkert "ja" - om inte om vore... Detta "om" i just de här fallet heter "den mänskliga naturen". Väger vi in den mot "begriplighet", "hanterbarhet" och "meningsfullhet" och tänker oss dessa storheter i ett dynamiskt sammanhang med andra varelser som ska strida om livsberättigande på en lite blågrön planet så får man möjligen ett teoretiskt resultat som kan överensstämma med verkligheten - det vill säga den allas kamp mot alla som kräver deltagaren på en allt mer välutvecklad förträngningsförmåga för att alls kunna härda ut med insikten att vara en del av denna stridande massa. Lägger man därtill ett annat värdeladdat begrepp som "delaktighet" och inser att det är det man har, men inte i det man helst önskar så är det nog dags att ytterligare en gång fråga sej - varför? Dock anar kanske envar att det inte finns något svar som skulle tillfredssälla alla...
Ett meddelande kommer att skickas till ansvarig som besultar om inlägget skall tas bort, av vilken anledning vill du rapportera det här inlägget?