Valt inlägg:
#6 Jag tror att det handlar om kontroll. Kontrollerar du människor sexliv, då kontrollerar du människan och just nu kämpar de stora världsreligionerna om vem som ska få kontrollera oss, men på vägen glöms kärleken bort. För min egen del är helt otänkbart för mig att bli intim med t ex min syster, jag ryser av bara tanken, men det betyder inte att jag måste forma världen efter mig själv och mitt sysnsätt. T ex kan syskon ha levt och växt upp åtskilda. När de i vuxen ålder sedan slutligen träffas, då kan de ändå ha mycket gemensamt, förutom generna pch känna attraktion. Att den attraktionen övergår till åtrå och kärlek är då kanske inte så underligt, men kyrkan är bra på att inympa skuldkänslor trots att deras egen "instruktionsbok" säger att kärleken är störst.
Ett meddelande kommer att skickas till ansvarig som besultar om inlägget skall tas bort, av vilken anledning vill du rapportera det här inlägget?