Valt inlägg:
Språkliga frågor och funderingar är både intressanta och inte alldeles oviktiga. Förr i värden nämnde man inte varg och björn vid sina artnamn utan valde omskrivningar som "gråben" och "nallen". Samma föreställning ligger till grund för att man inte ska missbruka "herrens" namn eller uttala Satanaels namn utan i stället använda någon passande pseudonym typ "Hin håle" eller "Den lede". Svordomar i största allmänhet var för bara ett femtiotal år tillbaka något som folk med lite självaktning bara inte ägnade sej åt och inom vissa fortfarande praktiserade filosofier och religiösa föreställningar anser man att språket präglar människan.
Det är av den orsaken vilken jag anser innehåller en viss riktighet som jag är emot värdeladdade uttryck vilka bär en oönskad människosyn av typ "Motherfucker" ungefär som andra människor använder sin andning – alltså något ofrånkomligt och nödvändigt. På samma sätt kan man höra i alla möjliga sammanhang att mediapersonligheter använder svordomar och könsord tämligen hämningslöst i i stort sätt vilket sammanhang som helst. Man kan ju tycka att det är bra att livets alla områden avdramatiseras och vulgariseras så att ingenting längre har någon stötande betydelse – den frågan kan man gott ställa sej – vad skulle det göra för skillnad om vi oförargligt kryddade språket med alla dessa nonsensord som mest sägs för att dom har en viss "ballfaktor" och används för att dölja osäkerhet och/eller skapa språkliga gränser och markeringar. Är det inte bättre att lära sej att förstå dessa mänskliga svagheter och döma hunden efter håren än att låta sej luras av fagert tal eller att köpa grisen i säcken – vilket vi ju har för vana att göra i de större politiska sammanhangen då vi tycks lita på politikens nogsamt utmejslade retorik som i slutänden inte är mer än munväder...
Ett meddelande kommer att skickas till ansvarig som besultar om inlägget skall tas bort, av vilken anledning vill du rapportera det här inlägget?