Valt inlägg:
Innan jag ens hann komma till slutet av din text rann tårarna nedför mina kinder. Jag känner starkt med dig och hoppas att du förmår behålla styrkan och kämpa för din rätt att träffa dina barn.
Samtidigt känner jag hur ilskan tilltar när jag läser din och liknande berättelser- du är inte ensam om att mobbas av ett rättsväsen och socialtjänst som tycks gå efter den idiotiska principen att barnen alltid ska anförtros åt modern, även i de fall då modern är olämplig, och där moderns ord alltid väger tyngre än faderns vilket har lett till alltför många fall där kvinnan hämnas mot mannen för såväl verkliga som inbillade oförrätter genom att använda barnen som gisslan. Snacka om jämställdhet!
Jag håller tummarna för dig och önskar dig lycka till i din kamp för rättvisan och rätten till din familj- håll ut!
Ett meddelande kommer att skickas till ansvarig som besultar om inlägget skall tas bort, av vilken anledning vill du rapportera det här inlägget?