Rapportera inlägg

Valt inlägg:

Tage:Du glömmmer att hela vårt liv här inte platsar i några färdiga formulär. Att vara annolunda kostar. Under årens lopp som sjukpensionär har jag ibland fått bostadsbidrag o blivit av med det igen.Det hra berott på vem som varit handläggare. Några gånger parade de ihop mig med mina exmakar i kollektivet.När det inte gick längre parade något snille i hop mig med fostersonen som ju bodde i samma kollektiv. Tills för några år sedan stod jag på halva lagfarten till kollektivets sommarstuga o det gjorde ju att man fick lägre bostadsbidrag.Det gör jag inte i dag.Men förra året innan jag blev ålderspensionär hade jag 2000 i bostadsbidrag. Men jag gifte om mig på papperet med Den Käre efter alla dessa år i våras o blev särbo för att vår biologiske son blev ett hot emot kollektivet om Rolf skulle avlida.Syskonen ligger nämligen i fejd o dottern o svärsonen som bor här fortsätter ju kollektivet. några av fosterbarnen men de har ju ingen talan.Då tog de bort bostadsbidraget.Rolf har aldrig haft något o före det senaste giftet hade han 6.800 .Det drogs ner til 6 200.Efter skatt förståss.Han äger halva lagfarten på denna fastigheten o dottern den andra.Om valet står mellan att kämpa för kollektivet eller för min lägenhet blir det ju kollektivet.Vi borde vara berättigade till bostadsbidrag som makar gemensamt när de nekar mig att söka som särbo men nu har det gått 6 månader sedan jag lämnade in den ansökan o ännu har jag inte fått något svar.Nej jag har inga tillgångar som inte ägs kollektivt av föreningen Tusse.Vi har ju huskonton,konto för sommarstugan o garaget o kontot som ska finnas för hjälp o vård på ålderdomenom vi måste köpa tjänster typ städning/snöskottningVi har haft det kontot i alla år men ännu har någon här alltid kunnat fixa det så där finns en trygghet där alla betalar in sin del o där jag som just nu är kassör fixar alla räkningar.O de senaste åren har jag fått betala min hyra i Rågsved av det gemensamma för att jag ska kunna vara hos Rolf dygnet runt.Där är sonen inte snål.Hur osams han än är med sin syster vill de båda att jag ska vara hos deras pappa.O han har råd. Men det är komplicerat att inte passa in i mallarna.Jag o mina 2 gubbar har ju levt över 30 år i hop men folk frågar ofta:men vem är du egentligen gift med.Båda o ingen har jag alltid svarat för vi har varit lyckligt ogifta hela tiden i hop.O några som jag räknar som lika nära barn som de hemgjorda är vi ju inte alls släkt med. Att jag alltid haft en egen bostad om än liten har varit min trygghet.Jag tror att det beror på hemlösheten som barn o mycket ung? Det händer ännu att jag drömmer om att jag söker värme hos korna när det är kallt ute som nu.

Ett meddelande kommer att skickas till ansvarig som besultar om inlägget skall tas bort, av vilken anledning vill du rapportera det här inlägget?