Rapportera inlägg

Valt inlägg:

GUNNARL När jag växte upp så var Hedenius bok om Tro och Vetande rena kultboken. Ivrigt påhejad av Tingsten på DN och hela gänget på Aftonbladet. Sedan jag läst denna svåra bok för en frikyrkograbb, så for jag till Uppsala för två jobb. Där upptäckte jag att boken hade föga betydelse - där fanns alla slags vetenskapsmän som trodde. Till mitt missionsgäng hörde den unge stjärnforskaren Gustavsson - som var behaglig att lyssna på. / Hedenius tes var ju att Troende var Idioter. Så upptäckte jag att många ledande forskare världen över var hur troende som helst. De kanske beskrrev sin tro på annat sätt än vad moster Augusta och jag gjorde. Men jag gillade sällskapet. Jag var inte längre idiot...

Ett meddelande kommer att skickas till ansvarig som besultar om inlägget skall tas bort, av vilken anledning vill du rapportera det här inlägget?