Valt inlägg:
#39/ Utforskaren, ja, personligen har jag alltid varit återhållsam med att "visa vad jag kan" utom vid tillfällen som tentor eller projektarbeten där man självklart måste visa vad man går för. Men jag minns särskilt första matteprovet i åk3 på folkhögskolan matte och psykologi var mina favo den ena efter den andra tog på sej segrarminen, spände ut bröstkorgen och gick med självsäkra steg fram med sina provresultat. Jag satt lugnt kvar. Min ambition var att utnyttja varenda minut så att inget slarvfel skulle smita förbi. När signalen ljöd och tiden var ute satt jag ensam kvar. Visst såg jag ett o annat försmädligt leende - Ett par dagar senare fick vi tillbaka de rättade proven. Jag var den enda som hade alla rätt! ... Nej, jag saknar allt prestige-tänkande på så sätt att andra får tycka vad dom vill om mej bara jag själv är nöjd - mina klasskamrater trodde att jag satt så länge för att jag hade kört fast, men i slutet av terminen blev det mej dom bad om hjälp. Och det är däri hemligheten ligger: att inte framhäva sej själv - därför har jag också alltid haft ett väldigt gott samarbete med ungdomar. "Den är störst som låter andra växa"
Ett meddelande kommer att skickas till ansvarig som besultar om inlägget skall tas bort, av vilken anledning vill du rapportera det här inlägget?