Valt inlägg:
I början av 1950 talet fann inga lugnande mediciner så vissa avdelningar var rena Stormen - ja de kallades så. Men mot slutet av 1957 kom den starkt ångestdämpande medicinen Lergigan till Restads sjukhus. Det innebar att antal bältesbindningar minskade starkt. jag var nog bara med om att sätta på sängbälten tio ggr på ca 10 månader. Då var det för några timmar tills medicinen hade verkat. Seda kom ytterligare dämpande mediciner - som jag glömt namnet på. / PÅ Restad träffade jag mycket personal som var kärleksfulla humanister samt en del motsatsen. Jag pratade i timmar med patienter som jag inte kunde se något fel på. Jag var 18-19 år då och utan utbildning. Men Restad blev en hård skola för mig. / Många patienter som dog grävdes ner med ett Nummer på ett Bräde. Inga namn. Den yttersta skymfen.
Ett meddelande kommer att skickas till ansvarig som besultar om inlägget skall tas bort, av vilken anledning vill du rapportera det här inlägget?