Valt inlägg:
Du tar upp ett mycket angeläget tema! Men i bästa fall kan man kombinera nätet med Real Live.Vi startade vårt kollektiv 1975 o sedan dess har mängder av människor bott här .En del i flera år.Andra har varit väldigt unga när det kom o lite i min egen situation:familjelösa.De har under åren blivit som våra egna barn. Nu är de spridda i alla värlsdelarna mellan besöken. I synnerhet 4 stycken har blivit våra på riktigt. Så har jag engagerat mig på nätet .Jag var med o startade en skrivarklubb,jag är med i majlingslistorna om angelägna saker o jag skriver i föreningar som "i som har förlorat ett" barn eller Samhällets styvbarn:förening för barnhemsbarn.Detta innebär att jag ofta har mellan 30 o 40 majl varje dag som jag inte hinner svara på o de blir liggande medan min ångset växer.Jag har oxå majlkontakt med mina nyfunna syskon. Jag värvdes till facebook o sade först nej:jag har inte tid.Men så upptäckte jag hur smidigt det var.Inte minst kan jag hålla en tätare kontakt med mina fosterbarn o min sondotter som är 15.Känner jag mig unde isen lägger jag bara ut Att nu mår jag pest o då förstår folk.Eller att denna veckan händer det eller det.Så Facebokk är verkligen som sänt ifrån himlen för mig.
Ett meddelande kommer att skickas till ansvarig som besultar om inlägget skall tas bort, av vilken anledning vill du rapportera det här inlägget?