Valt inlägg:
Jag kämpade dag och natt för att hålla liv i min lilla Marie.Hon föddes med muskelförtvining - vilket för henne innebar en en visss muskelväxt under första året. Men sedan blev det ingen mer kroppslig utveckling - men hon blev allt mer vaken och medveten. Men hon låg nästan helt stilla. Skulle vi göra allt för att hålla liv i henne så länge som möjligt - ett rätt ovärdigt passivt liv?Men innan vi orkat besluta om detta blev hon svårt sjuk och dog inom några timmar. Det kändes som om "någon annan" beslutade om det vi inte orkade besluta./Varma hälsningar till Sunny och andra vänner/maillöse Jan
Ett meddelande kommer att skickas till ansvarig som besultar om inlägget skall tas bort, av vilken anledning vill du rapportera det här inlägget?