Valt inlägg:
Det där att det är en fördel att vara vuxen gör att jag ibland glömmer bort vilka strikta normer människor har.När jag t ex i vården nämner mina båda gubbar kräver de alltid en förklaring.För mig är det inget konstigt att jag har flera män:djur lever ofta i flock.Men när den Käre behövde någon som förde hans talan i kampen för vård räknade de mig som ej anhörig så vi fick ju gifta om oss igen 45 år efter det förra bröllopet.På 3 minuter blev jag anhörig:något inte 45 års samliv ,3 gemensamma barn o 7 barnbarn inte dög till.Nu är det samma elände men med den andre mannen.Jag ringde sjukvårsupplysningen då han ligger o hostar o kräks o fick höra att han måste ringa själv om han saknar anhöriga.Jag gifte mig med honom för 30 år sedan o vi har bott i hop hela tiden alla 3. Men eftersom vi tog ut formell skillsmässa för 25 år sedan är vi numera inte släkt.O han har inga barn.Jag ryser när jag tänker på att jag kan dö först.Men tänker på de stridbara ungarna.
Ett meddelande kommer att skickas till ansvarig som besultar om inlägget skall tas bort, av vilken anledning vill du rapportera det här inlägget?