Valt inlägg:
3 Mjaha, men tack för ditt svar. Utopin är väl redan här, i och med det helt ofattbara att universum uppstod och finns, dessutom genom att vi även kan kommentera det hela. Dystopin skulle väl då vara att vi åldras redan från födelseögonblicket, och att vi snart begriper att vi skall dö och att vi inte kan vara säkra på vad som händer då eller efter. Enligt Buddha var livet lidande och om det är så mycket bättre nunän på hans tid, globalt sett, kan man ju resonera om, i det oändliga. Men de flesta är nog lyckliga ibland, även de fattiga, och "underbart är kort" Povel Ramel även för oss mer materiellt "välmående". Att detta med nödvändighet skall bestå är ju inte alls säkert, materialismen kan ha nått sin höjdpunkt genom sakernas tillstånd i världen. Och kanske blir vi då lyckligare med en bättre mix mellan andligt och fysiskt?
Ett meddelande kommer att skickas till ansvarig som besultar om inlägget skall tas bort, av vilken anledning vill du rapportera det här inlägget?