Valt inlägg:
Vi har nog alla lämnat ett stycka av vår själ hos Eggbert.Både jag o dottern grät när han rullade i väg med sin nya ägare.Fosterdottern fotade de hundratals vimplar ifrån alla reorna som han var tapetserad med som ett minne.Vi har ju tusen minnen från resorna:ett lite kul hände i Neapel vars gränder ju är ganska smala.Vi körde fel men kunde inte vända utan kom längre o längre in i ett område där vår färd tog slut vid någons trapp.Vad göra? En stor glad familj rusade ut.De hjälpte oss att lossa dragkroken o sedan vände de Eggbert med handkraft medan alla kvarterets ungar jublade o apploderade! Men jag minns i Edinburgh då vi grät oss genom natten:Vår hund hade dött oväntat i canser o ingen färja kunde ta oss hem på minst 2 veckor.
Ett meddelande kommer att skickas till ansvarig som besultar om inlägget skall tas bort, av vilken anledning vill du rapportera det här inlägget?