Rapportera inlägg

Valt inlägg:

#4 Janne B, skall här försöka ge en förenklad historiebeskrivning för "rörelsens" påverkan på det svenska samhället och dess väljare. Någon symbolisk interaktionism blev det aldrig. Däremot så bjöds det upp till en häftig dans tillsammans med media-knuttarna. Dansen har inte avslutats, men övergått till en slow-fox. När den idag återges i media och böcker har vågen blivit en tsunami. Skadan var minimal, inte fler än 3 av de röstberättigade ville dansa kosackdans vid riksdagsvalet. 3, denna siffra kan aldrig ha uppfattats av senare tids socialistiska författare och debattörer. Sanningen var ju att en liten skara 3 blodfattiga ungdomar i murarskjortor och palestinasjalar, inte påverkade det svenska samhället i någon annan praktisk form än inom det blodfulla skogsbruket underskatta inte detta påstående, för då vet läsaren inte hur höga papperskostnaderna är för en blaska. Åtskilliga träd fick fällas i onödan för att medlöparna på tidningarna skulle kunna framföra teserna. T.o.m C H Hermansson insåg att man måste lämna det kommunistiska 68:a träsket. På 70-talet då KFML, APK och VPK vevade på som värst, blev resultatet att de borgerliga fick sitta kvar i regeringsställning. Enbart Schyman har lyckats höja siffrorna till drygt 10. Anledningen var inte innehållet i hennes politiska budskap, utan en skicklig retorik och en djävligt stor feministisk håv. M.a.o. Stora politiska vänsteraktiviteter har alltid fungerat som en negativ bumerang i Sverige. Av detta drar jag två slutsatser. 1:a 68:a rörelsen ville inte förändra Sverige, man ville ha kul och bortsåg ifrån resultatet. 2:a Ni som är rädda för socialism, ni måste se upp vid årets val. Lars Ohly vevar inte - han ligger lågt. Inga slutsatser är förhastade. Har du läst aktuella "Vi som visste allt..." nyligen utgiven på Sourze?

Ett meddelande kommer att skickas till ansvarig som besultar om inlägget skall tas bort, av vilken anledning vill du rapportera det här inlägget?