Valt inlägg:
Ragnhild: jag ska vara ärlig. 1 om det är någon som känner mig så är det mina barn. De fick tidigt lära sig att jag såg "på saken" på mer än 1 sätt. Idag är de tacksamma för att jag inte höll med alltid. Tvärtom, uppmanade jag dem till att fundera vidare. Jag har aldrig tänkt på eller bemött ett barn utifrån ett köns- el. plånboksperspektiv. Jag ser inte någon poängen med det. Jag uppskattar barnet för deras förmåga att verkligen kunna vara i nuet. Deras, om än naiva, fantasi men härliga kreativitet. Tills vuxna dödar dem? När barnet kommer i puberteten bör man ta vissa hänsyn. Mig veterligen, har jag tidigare diskuterat med Peter_ o Jocke S om just pojkarna som hamnar i kläm i vårt nuvarande system där flickorna uppmuntras. Och här kan vi inte utesluta att en pojkes brottsbana startas pga avvisning/utstötningsmekanismer redan i skolan.
Ett meddelande kommer att skickas till ansvarig som besultar om inlägget skall tas bort, av vilken anledning vill du rapportera det här inlägget?