Valt inlägg:
Jag minns att jag aktade mig för att vända mig om o hoppades att den unga änkan o den nyare flickvännen inte kände till vad som nu skulle ske.
Men de var så utslagna båda av sorgen att de nog inte funderade över detta?Jag ska kremeras men den käre envisas med jordbegravning.Men jag tröstar mig med att kroppen ändå bara är ett skal.Men visst känns det väldigt olustigt.
Ett meddelande kommer att skickas till ansvarig som besultar om inlägget skall tas bort, av vilken anledning vill du rapportera det här inlägget?