Valt inlägg:
Jag blir ganska irriterad på några av kommentarerna här. Det handlar inte om lathet, det är en konstant utanförskap och oro över saker som folk inte slänger en tanke åt. Oro och rädsla gror sedan i det och när vuxenkliven kommer så ser du bara ekonomiska orosmoln. Folk har fallskärmar och stöd, men vad har du som ensam individ med en skranglig uppväxt bakom dig? Du får aldrig se möjligheterna i framtiden, bara problemen i vardagen.
Ett meddelande kommer att skickas till ansvarig som besultar om inlägget skall tas bort, av vilken anledning vill du rapportera det här inlägget?