Valt inlägg:
f/ För mig upphörde krig att vara en abstraktion, något som händer andra, när jag stod där med k-pisten i händerna och skulle sikta på något som såg ut som en människa. Och då blev också mitt ställningstagande mot krig och våld överhuvudtaget inte bara ett intellektuellt resonemang utan en övertygelse, så stark att den kändes rent fysiskt jag kräktes inte där och då, men det var nära och jag insåg att jag aldrig, aldrig skulle kunna medverka till att en människa dödades.
Ett meddelande kommer att skickas till ansvarig som besultar om inlägget skall tas bort, av vilken anledning vill du rapportera det här inlägget?