Valt inlägg:
Det börjar nog klarna lite. Förstår hur du menar. Man ska inte ta ngt för givet och då ser man det stora och magnifika i det lilla. Men på ngt sätt känner jag att själen är evig. Att det vackra fortsätter i all oändlighet; det är kanske därför vi tar oss tid att fundera över livet annars vadan denna nyfikenhet och längtan? Jag tror vi alla har denna vetskap inuti oss utan att vara nog så medveten om det ändå?!
Ett meddelande kommer att skickas till ansvarig som besultar om inlägget skall tas bort, av vilken anledning vill du rapportera det här inlägget?