Valt inlägg:
Sen i förtvivlan och otillräcklighet så vacklar man och vips är man tillbaka på ruta ett. Man kastar sig glupskt och glad i hågen över den första utvägen man ser.. Sen hör man sorlet i bakhuvudet stiga till något öronbedövande i form av pekande fingrar och bekymmrade sinnan. Sen söker man hjälp och läxas upp över sinkaraktärsbrist, sen terapeuter och hjärntvätt. Sen en blick utan fokus, ett själlöst stirrande. Ett hål, ett vakum, en vilse vålnad utan drömmar.
Ett meddelande kommer att skickas till ansvarig som besultar om inlägget skall tas bort, av vilken anledning vill du rapportera det här inlägget?