Valt inlägg:
En mycket vacker dikt med en så fint återhållen något "skälvande" ton, som också ställer frågan; vågar vi verkligen visa oss för varandra sådan vi är. Dikten har också en fin spänning mellan ett sirligt sommarljus samt det mörka, stora och farliga. Tack!
Ett meddelande kommer att skickas till ansvarig som besultar om inlägget skall tas bort, av vilken anledning vill du rapportera det här inlägget?