Valt inlägg:
"...ställer ner min sista spann." Ödesmättat, samtidigt finns en lättnad. Döden som en befrielse? I vissa lägen kanske man får tänka så. Kommer att tänka på min farmor, djupt troende, vågade till slut be om att få "komma hem". Hon blev 94.
Ett meddelande kommer att skickas till ansvarig som besultar om inlägget skall tas bort, av vilken anledning vill du rapportera det här inlägget?