Valt inlägg:
Hej Isabella!
Jag hoppas det är ok att jag fortsätter med lite kommentarer. Fräscht bildspråk, sköna vändningar, strofen "jag lämnar inte mycket.." underbart enkel. Det täta bildspråket är din stora styrka, samtidigt som sådant kan vara farligt eftersom gränsen mellan tätt och too much är skör. Här finns ett jag, en mygga, en Hamlet. Personligen hade jag föredragit dikten utan flygfät : Litenheten, utsattheten, den fladdriga osäkerheten finns där ändå. Tyckte mycket om dikten!
Ett meddelande kommer att skickas till ansvarig som besultar om inlägget skall tas bort, av vilken anledning vill du rapportera det här inlägget?