Valt inlägg:
Jag erkänner att den ställföreträdande sorgen är mig främmande.Det känns som om de lyckliga som inte haft några stora sorger i livet liksom hakar på o agerar gråtersker när någon kändis dör. Jag kände inte Anna Lind. Jag tänker nu mest på hennes barn,maken o föräldrarna. En politiker är utbytbar: inte en maka,mor o dotter. Två föräldrapar miste sina flickor,en 5 åring o en 16 åring. Jag tänker på dem eftersom jag vet vad de går igenom.Att liksom snylta på andra sorg är makabert.
Ett meddelande kommer att skickas till ansvarig som besultar om inlägget skall tas bort, av vilken anledning vill du rapportera det här inlägget?