Valt inlägg:
Ett kors på vägkanten, en ung motorcyklist dog på det stället. Varje gång jag kör förbi platsen sticker det i hjärtat, det var ingen som jag kände, det kunde ha varit grannens pojke och mina tårar hade runnit. Tänk om det var min son? Det finns olika grader av sorg. Det sticker i hjärtat när jag tänker på femåringen, men jag gråter när jag tänker på Anna Lindh, hon fanns där alltid, i tidningar och TV, tiotals år. Låt mig få gråta och försök inte att stämpla mig som hycklare. Tack!
Ett meddelande kommer att skickas till ansvarig som besultar om inlägget skall tas bort, av vilken anledning vill du rapportera det här inlägget?