Valt inlägg:
Ja.. När man sitter där ensam och känner sig bortglömd så är inte tanken främmande; har de glömt mig? Var vår relation inte värd någonting? Var den bara en illusion? Delade vi egentligen ingenting? Cynism, bitterhet och hat kan infinna sig.
Olyckliga människor ställer till problem, de är obehagliga, dem vill man inte kännas vid. Det är modigt att våga ge sitt stöd till någon som behöver det, och alla är inte så modiga. Det är lättare att ingorera och låtsas som man inte ser.
Ett meddelande kommer att skickas till ansvarig som besultar om inlägget skall tas bort, av vilken anledning vill du rapportera det här inlägget?