Valt inlägg:
Nej, jag längtar inte efter någon, men ibland, under svaga stunder, undrar jag om det är fel på mig för att jag inte gör det vilket omvärlden inte är sen att påpeka. För att motverka den känslan så leverera jag en motbild som är fullt verklig. Och den kan vara ljus. Kanske handlar det om att kunna tänka/känna i andra banor än dom invanda, intutade, inlärda?
Ett meddelande kommer att skickas till ansvarig som besultar om inlägget skall tas bort, av vilken anledning vill du rapportera det här inlägget?