Valt inlägg:
Efteråt är ett stadium, som hänger fritt. Det blir svårt att relatera till din dikt eftersom den liksom svävar och kan stå för det mesta. Men den har en stämning, det finns något mer som vill i den, och det tilltalar mig. Man måste ge dessa rader mycket tid. Men slutet, alltså "nejet" stoppar flödet, sluter rummet, stänger in dikten, stänger in dig och läsaren. Jag skulle föredra en mer tvetydig, öppen, frågande, bristande eller paradoxal avslutning som svar på den första radens fråga.
Ett meddelande kommer att skickas till ansvarig som besultar om inlägget skall tas bort, av vilken anledning vill du rapportera det här inlägget?